Vad ska jag ta betalt som frilansare? Räkna på hela uppdraget

Ett arvode ska räcka till mer än timmarna du arbetar åt kunden. Men hur hittar du en rimlig nivå, och hur pratar du om den med en uppdragsgivare? Det var frågan när Frilansdialogen hade premiär på Mötesplatsen för frilansare den 24 september.

Att sätta pris är svårt även för den som har frilansat länge. Det finns offentlig lönestatistik att jämföra med, men inte motsvarande, lättillgänglig statistik över vad frilansare faktiskt tar betalt. Samtidigt kan två uppdrag som ser lika ut kräva helt olika mycket arbete.

I Frilansdialogens första samtal möttes frilansare, egenanställda och representanter för Frilans Finans och Uppdragsarbetarförbundet. En återkommande tanke var att börja med en enkel fråga: Vad behöver arvodet täcka för att uppdraget ska vara hållbart för dig?

Räkna med arbetet runt leveransen

Den synliga leveransen är sällan hela jobbet. Ett föredrag på en timme kan kräva dagar av förberedelser. En behandling eller intervju följs av administration och efterarbete. Utrustning, resor och andra utgifter kan också tillkomma.

Katarina Strandberg, ordförande för Uppdragsarbetarförbundet, tog sin tidigare nagelsalong som exempel. Förberedelserna och arbetet efteråt tog ungefär lika lång tid oavsett hur länge kunden satt i stolen. Därför gick det inte att sätta pris enbart efter behandlingens längd.

En deltagare lyfte kostnader som lätt dyker upp först när ett uppdrag redan är igång: en kamera som behöver köpas in eller andra utlägg som gradvis äter av arvodet. Även kvällsarbete och förväntningar på att vara tillgänglig utanför ordinarie arbetstid behöver vägas in.

Den som frilansar behöver dessutom planera för tid utan uppdrag, semester och perioder då det inte går att arbeta. Ett arvode som precis täcker den aktuella månadens utgifter ger litet utrymme när nästa månad ser annorlunda ut.

Använd lönestatistik som utgångspunkt

Hur får man då fram en siffra att börja med? Under seminariet visades Frilans Finans frilanskalkylator, som utgår från offentlig lönestatistik för olika yrken och räknar om den till ett möjligt timarvode.

I exemplet för informatörer, kommunikatörer och PR-specialister användes en månadslön på 48 400 kronor. Delat på 167 timmar gav det ungefär 290 kronor i timmen som anställd. I kalkylatorns modell dubblerades beloppet till cirka 580 kronor i timmen som en utgångspunkt för frilansarvodet.

Det är ett räkneexempel, inte ett pris som passar alla uppdrag. Erfarenhet, specialisering, kostnader och hur mycket av din tid du faktiskt kan fakturera påverkar vad du behöver ta betalt. Fördelen med en kalkyl är att du får ett underlag att pröva ditt pris mot, särskilt när en kund jämför ditt timarvode med en anställds timlön.

– Kunden köper inte bara tiden det tar att utföra en uppgift, utan också kunskapen och erfarenheten du har med dig in i uppdraget, var ett resonemang som återkom i samtalet.

Förhandla om omfattningen, inte bara priset

Flera deltagare beskrev rädslan för att förlora ett uppdrag om priset känns för högt för kunden. Men ett lågt arvode kan bli dyrt för frilansaren om uppdraget växer, kräver mer administration än väntat eller tar plats från andra uppdrag.

Ett råd från en erfaren frilansare i publiken var att ändra vad som levereras när kundens budget är lägre. Om kunden inte kan betala för hela uppdraget går det kanske att erbjuda en mindre, tydligt avgränsad leverans. Då vet båda parter vad som ingår.

För den som vill prova en lägre nivå i början kan det också vara klokt att säga från start att priset gäller under en begränsad period. Katarina berättade att hon använde ett uttalat nybörjarpris när hon startade sin salong. Kunderna visste därmed att priset skulle höjas senare.

Emelie Fågelstedt, som ledde samtalet och själv har frilansat i 16 år, beskrev ett annat sätt att inleda ett samarbete: ett kort uppstartspaket med tydliga leveranser och ett fast pris. När kunden och frilansaren har sett hur samarbetet fungerar blir det lättare att diskutera ett längre uppdrag.

Prata med andra om vad ni tar betalt

Kalkyler kan ge stöd, men de fångar inte alltid villkoren i en viss bransch eller för en viss typ av kund. Emelie berättade att hon ofta stämmer av sina arvoden med några frilanskollegor som hon litar på.

I rummet fanns också erfarenheter av hur svårt det kan vara att stå på sig när andra underskattar ens kompetens. En deltagare, som arbetat i sin bransch i tio år men nu skulle börja frilansa, beskrev hur hennes unga ålder påverkade bemötandet. Samtalet landade i värdet av att ha andra frilansare att jämföra med och få stöd av inför en förhandling.

Det blev också avslutningen på Frilansdialogens premiär: en uppmaning att fråga en frilanskollega vad hen tar betalt och varför. Ju mer vi delar med oss av våra erfarenheter, desto bättre underlag får vi för att sätta priser som håller över tid.

Se hela samtalet om prissättning här.

Om Frilansdialogen

Frilansdialogen är ett nytt samtalsformat där vi tar upp frågor som påverkar frilansares villkor och vardag. Tanken är att samla olika erfarenheter i samma rum: vi lär oss mer när vi ställer frågor, delar med oss av det som fungerat och diskuterar det som är svårt tillsammans. Har du förslag på ett tema för en kommande Frilansdialog? Skriv till event@frilansfinans.se.