Frilans Finans-logotyp
Frilans Finans Tillgänglig i Google Play
HÄMTA

Fler bedömningskriterier som a-kassorna tittar på

Nedan följer ett urval av andra kriterier som har betydelse för a-kassans samlade bedömning av om du är att betrakta som osjälvständig uppdragstagare och därmed likställd med en arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringens mening (kvalificerad för ersättning). Längre ner listar vi även de kriterier som enligt a-kassan kännetecknar självständiga uppdragstagare som likställs med företagare i arbetslöshetsförsäkringen (och som inte är kvalificerade för ersättning utom i ett fåtal undantagsfall).

 

Kännetecken för osjälvständiga uppdragstagare:

  • Ställer enbart sin arbetskraft till förfogande.
  • Säljer eller utför endast en typ av tjänst eller arbete.
  • Har endast en eller möjligen två uppdragsgivare som han eller hon får sina uppdrag av och
därför har blivit beroende av.
  • Har inte ett endast tillfälligt förhållande till uppdragsgivaren.
  • Ersätts för uppdraget efter den tid som gått åt, t.ex. per timme.
  • Utför uppdraget på en plats som uppdragsgivaren bestämmer, där arbetet och tidsåtgången kan kontrolleras av uppdragsgivaren.
  • Saknar egen särskild lokal för verksamheten och har inte några anläggningstillgångar eller omfattande inventarier.
  • Har inte inregistrerat firma, bolag eller liknande.

 

Kännetecken för självständiga uppdragstagare:

  • Utför de uppdrag han eller hon åtagit sig på eget ansvar och utan kontroll eller arbetsledning från uppdragsgivaren.
  • Utför arbetet på en plats han eller hon själv bestämmer, om arbetet är av den arten och det är möjligt.
  • Kan åta sig uppdrag åt flera uppdragsgivare samtidigt.
  • Använder vanligtvis egna maskiner, redskap och råvaror.
  • Står för samtliga utgifter för arbetets utförande.
  • Debiterar uppdragsgivaren den totala kostnaden för att utföra uppdraget enligt avtal som träffats i förväg.

 

Subordination, det mest grundläggande bedömningskriteriet

Egenanställningsföretagens Branschorganisation rekommenderar alla egenanställda att ta för vana att alltid föranmäla sina uppdrag till sitt egenanställningsföretag. Detta eftersom traditionella anställningsförhållanden kännetecknas av subordination. Det innebär att arbetsgivaren har inflytande och kontroll över arbetsprestationen och att arbetet är inordnat i dennes organisation.

När du gör en föranmälan av ditt arbete så innebär det i arbetsrättslig mening att du som arbetstagare initierar ett arbete som ditt egenanställningsföretag sedan kontrollerar. Frilans Finans granskar föranmälan och uppdragets beskaffenhet, exempelvis tid och plats för arbetets utförande. Frilans Finans väljer sedan att antingen godkänna uppdraget eller att avslå det.

Detta medför att du som arbetstagare är ställd under arbetsgivarens kontroll, vilket i lagens mening är av betydelse då det indikerar att du är arbetstagare eller osjälvständig uppdragstagare och därmed är kvalificerad för ersättning från a-kassan.

Sammanfattningsvis är det viktigt att du kommunicerar till din handläggare på a-kassan att du initierar arbeten till ditt egenanställningsföretag som kontrollerar arbetets beskaffenhet, tid samt plats och därefter erbjuder en anställning. Detta sätt att organisera arbetet innebär att du står under Frilans Finans kontroll och att Frilans Finans har samma skyldigheter och rättigheter som alla andra arbetsgivare i Sverige.

 

Fördjupad information om egenanställning i kombination med a-kassa

Trots att egenanställning som sysselsättningsform nu har funnits på den svenska arbetsmarknaden i ett par decennier råder det fortfarande stor osäkerhet bland de olika a-kassornas handläggare om hur reglerna i Lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) skall tillämpas på egenanställda. Egenanställda är anställda och därmed arbetstagare hos egenanställningsföretagen när de utför sina uppdrag. Trots detta betraktar a-kassorna egenanställda som uppdragstagare när det kommer till tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen. Uppdragstagare definieras inte i lagen, så varje uppdragstagare behöver därför inordnas under antingen reglerna för arbetstagare eller reglerna för företagare. För att avgöra vilken kategori personen tillhör tittar kassorna bland annat på graden av självständighet i förhållande till uppdragsgivaren. En osjälvständig uppdragstagare inordnas under reglerna för arbetstagare, och är då kvalificerad för ersättning, förutsatt att övriga kriterier i lagen uppfylls. En uppdragstagare som betraktas som självständig inordnas däremot under reglerna för företagare och har en betydligt mer begränsad möjlighet att få a-kasseersättning vid tillfällig arbetslöshet.

En försvårande faktor är att a-kassorna enligt reglerna om handläggning av myndighetsärenden i Förvaltningslagen inte får lämna förhandsbesked om huruvida någon är kvalificerad för ersättning eller inte. Innan kassan kan fatta beslut i ett ärende behöver den ta hänsyn till alla kända omständigheter i fallet. Det innebär att en egenanställd inte kan få besked om ifall denne riskerar att falla ur försäkringsskyddet eller inte innan denne börjat arbeta som egenanställd. Serviceskyldigheten i Förvaltningslagen ger dock kassorna ett visst utrymme att lämna upplysningar, som inte är bindande utan enbart syftar till att vara rådgivande. Tyvärr leder dessa råd ofta till att personer av rädsla för att klassas som företagare avstår från att arbeta uppdragsbaserat eller som egenanställda, trots att det skulle gynna såväl samhället i stort som kassorna och personerna själva om fler kunde finna sysselsättning istället för att vara arbetslösa.

Svårigheterna för handläggarna att tolka och tillämpa reglerna om a-kassa på egenanställda beror på att lagen är konstruerad för en arbetsmarknad som i grunden har förändrats sedan lagen utformades i mitten av 1990-talet. Förenklat uttryckt är lagen skriven utifrån en arbetsmarknad där människor arbetar på ett och samma ställe år ut och år in, där dessa människor också kan kontrolleras rent fysiskt och arbetsleds av arbetsgivaren. Idag arbetar de flesta människor med någon form av eget ansvar och inte minst coronapandemin har visat att många också kan arbeta på distans och utan ständig kontroll och tillsyn av en huvudman. A-kassorna har fortsatt svårt att förhålla sig till att arbetstagare allt oftare arbetar under eget ansvar eftersom det enligt ALF företrädesvis är företagare som innehar eget ansvar och arbetar under självständiga former.

Slutsatsen blir att för att vara kvalificerad för ersättning från a-kassan så skall du som egenanställd ha så lite eget ansvar som möjligt och vara ställd under uppdragsgivarens kontroll. Då egenanställdas arbetssituation skiljer sig åt kommer en del egenanställda tyvärr även fortsättningsvis ha svårt att kombinera a-kassa med egenanställning, även om det samtidigt kommer finnas många som av kassorna likställs med arbetstagare och därmed kan få ersättning vid tillfällig arbetslöshet.

 

Information om utredningen av arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37)

I februari 2018 tillsatte regeringen en utredning, En ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster, Dir. 2018:8. Syftet var bland annat att föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk anpassat till nya förutsättningar. I direktivet fastslogs att uppdragstagare och kombinatörer har svårt att förutse sitt försäkringsskydd. Utredningen gavs bland annat i uppdrag att undersöka hur omotiverade skillnader i arbetslöshetsförsäkringen mellan olika sysselsättningsformer som egenföretagare, kombinatörer, uppdragstagare och anställda kunde jämnas ut. Utredningen lämnade över sitt betänkande till regeringen i juni 2020, Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen, SOU 2020:37.

Tyvärr lämnar utredningen frågan om uppdragstagares och därmed egenanställdas rätt till ersättning och ett mer förutsägbart försäkringsskydd olöst, då den fortfarande anses för komplicerad för att definieras i lag. Utredarna överlämnar därför frågan om arbetslöshetsförsäkringens tolkning och tillämpning till rättspraxis, precis som tidigare. Frilans Finans bjöds in att agera remissinstans och lämnade in sitt remissvar till regeringen i oktober 2020. I remissvaret betonas att utredningen inte lyckats fullfölja sitt uppdrag att skapa förutsebarhet för personer som arbetar uppdragsbaserat.

Övriga frågor